Efter att längtat och drömt om det länge så kom då äntligen Herr J och jag till Paris.
Det var mitten av maj och sommar väder, så där alldeles lagom varmt för att kunna strosa runt i staden hela dagen med bara en sommarklänning och kofta.
Nu kanske strosa var fel ord, för vi var ju bara i Paris lite kort och det är ju så många saker vi ville se.
Men tack vare Metro så gick ju det alldeles lysande.
Jag kan numera påstå att jag gillar Paris. Alla vackra byggnader som är överallt, här är minsann inga fulbyggen utan fina hus på varje gata.
Man blir lite starstruck på alla kända byggnader som man sett på bilder och filmer.
Men det mest magiska är ändå att bara gå på en gata och så mellan träden ser man Gustave Eiffels imponerande torn. Mäktigt. Faktiskt lite bättre att bara se en glimt av det mellan husen än att vara i parken där det ligger. Mindre turister och mindre försäljare :) Nästa gång lovade vi att boka biljetter i förväg och ta oss upp i Eiffeltornet men vi hade inte ro i kroppen att stå på kö några timmar så vi solade en stund på gräset och gick sedan vidare.
Vi köpte godaste glassen i form av en blomma, måste vara ett fantastiskt turisttrick och jag föll för det, glassen var gudomlig, ros och tiramisu smak valde jag.
Vi besökte Jim Morrisons grav, vilken kyrkogård, så vacker. Men hur hamnade han egentligen där?
Vi tittade på gatuartister och drack rödvin till baguetten i parken utanför Louvren och lyckades få självutlösaren att fånga oss.
Vi tog som sig bör trapporna upp till Sacre coeur för att beskåda utsikten.
Vi drack champage i plastglas medans benen dinglade över kanten till Seine.
Utanför hotellet var det loppmarknad från tidig morgon till sen eftermiddag på söndagen, mysigt.
Jag kan absolut tänka mig att besöka Paris igen, mer än gärna faktiskt, hoppas det blir så.
Då ska vi ta oss upp i Eiffeltornet.
