En klar bild över vad jag ville göra hade jag.
Det gällde att hitta ett bra tyg.
Ett quiltat trikåtyg med ganska sparsamt med stretch blev det.
Det sparsamma blev tyvärr inte så sparsamt när jag väl skulle sy ihop jackan.
Den drog sig åt alla håll, blev snett, skevt och ganska tråkigt längst vägen.
Sprättaren fick jobbar och längden blev kortare och kortare längst arbetets gång.
Denna jacka var ett sådant projekt som man önskade att man aldrig påbörjat och att jag tänkt till en gång extra i tygvalet.
Men men, nu är den klar. Den går att använda, Mumma säger att den är skön. Jag väljer att tro henne.
Jacka i enkel modell med fickor och ett ok i ryggen, ett veck blev det också för att få in lite vidd.
Mönstret är mitt vanliga kappmönster men jag struntade i krage och dubbla veck bak och hel framsida utan veck och ok. Dolda knappar. Modellen är fin tycker jag. Först hade jag mer längd bak än fram, men denna längden krympte längst arbetets gång.
1 kommentar:
Vad fin jackan blev.
Skicka en kommentar